En europeisk upphovsrättsreform har skjutits upp (igen) till september för att låta Europakommissionen be om synpunkter på två frågor som de inte lyckas besluta om:
- Panoramafrihet: Bör du ha rätten att ta och använda bilder från allmän plats överallt i EU utan att riskera att du eller appen du använder för att dela din bild krävs på royalties?
- Extra upphovsrätt för utgivare: Efter försök att tvinga Google News att betala tidningar för att länka till deras sidor fått bakslag i Tyskland och Spanien har utgivare gått ett steg till: Idéen om en närstående rättighet för utgivare är tillbaka i en bredare och värre form. Bör utgivare få extra kontroll över hur material länkas och visas på nätet?
Härunder förklarar jag båda frågorna i detalj.
Svara på konsultationen nu
Du kan själv välja om du vill svara på båda frågorna eller bara en av dem.
Att svara tar: 10 minuter
Deadline: 11:e juni – men gör det redan idag!
Panoramafrihet
Bör alla kunna ta och fritt använda bilder av allmän plats? Tweet this!
Status Quo:
Arkitektur och konst på allmän plats (d.v.s. statyer och väggmålningar) skyddas av upphovsrätt – fram till 70 år efter upphovsmannens död. I hälften av medlemsländerna finns undantag för “panoramafrihet” i upphovsrätten som låter dig fritt skapa och använda bilder eller inspelningar av allmän plats utan att behöva tänka extra på det. I den andra hälften (som inkluderar Frankrike och Belgien) kan ansvaret ligga hos dig eller plattformen du publicerar dina bilder på att kontrollera vem som äger rättigheterna, söka tillstånd, med risk för böter om detta inte görs.
Kända exempel på byggnader som du måste tänka till extra om innan du fotograferar inkluderar Eiffeltornet nattetid (där det är belysningen som är upphovsrättskyddad), statyn av Den Lilla Sjöjungfrun i Danmark, eller byggnader som tillhör Europeiska institutioner i Bryssel.
Efter uppmaningar från de 555,223 människorna och flera branschorganisationer för kreativa och skapare som gick med i min kamp för att utöka friheten att fotografera allmän plats till hela Europa förra året vill Kommissionen höra hur viktig du tycker att den här frågan är.
Hur detta påverkar dig:
- Kreativa och skapande jobb är beroende av panoramafrihet: Om du är en gatu- eller pressfotograf, eller dokumentärfilmare så använder du förmodligen upphovsrättsskyddad konst på allmän plats i ditt arbete och dina verk.
- Lagligheten av dina semesterbilder kan bli oklar: När du tar en bild och laddar upp den till en tjänst som Facebook eller Instagram så överlåter du dem rätten att återskapa och använda din bild i kommersiella syften (d.v.s att visa bilden på din profil på deras reklamstödda plattformar). I land utan panoramafrihet så har inte du rätt att överlåta den rättigheten, eftersom du inte hade den från första början.
- Webbsidor som du använder är sämre utan panoramafrihet: Wikipedia kan inte använda många bilder på byggnader tillsammans med deras artiklar i de EU-land där denna frihet saknas.
Nyckelfrågor:
- Fråga 1 – Problem: Konsultationen frågar om du har påträffat problem. Även om du aldrig kontaktats av en arg rättighetsinnehavare, tänk på exemplen ovan: Osäkerhet om vilka vardagliga saker som är lagliga eller inte samt minskad tillgång till relevant information är också verkliga problem.
- Fråga 3 – Ditt användande: Om du någonsin laddat upp en bild av en byggnad där du inte var helt säker om arkitekten varit död i minst 70 år så är det korrekta svaret på denna fråga “Yes, on the basis of an exception”.
- Fråga 5/6 – Kommersiell eller icke-kommersiell? Alla exemplen ovan skulle fortfarande påverka dig om panoramafriheten endast tilläts för “icke-kommersiellt bruk”: Dokumentärfilmer är kommersiellt bruk, Instagram är en kommersiell plattform, och Wikipedia kan bara använda bilder som är godkända för kommersiellt bruk (medan de är icke-kommersiella så är det deras policy att endast publicera bilder som tillåts för alla former av bruk, inklusive kommersiellt).
Svara på konsultationen nu – eller läs på om dess andra fråga:
*
Extra upphovsrätt för utgivare
Bör utgivare få upphovsrättsskydd som låter dem kontrollera hur vi konsumerar nyheter?Tweet this!
Status Quo:
I internets tidsålder så konsumerar människor nyheter (och annat material) på många olika sätt, såsom via sociala medier eller via aggregatorer – för att då inte tala om den explosiva tillväxten av egenutgivet material. Som en konsekvens har traditionella utgivare förlorat en del av deras kontroll över hur folk konsumerar information och de lobbar hårt för att återfå den.
I Tyskland och Spanien har utgivare övertygat lagstiftare att försöka tvinga Google News att betala för privilegiet att skicka trafik till deras sidor. Lagförslagen fick bakslag utan att ge ett enda öre till utgivarna (än mindre journalisterna) medan aggregatorer stängde ner eller fick gratislicenser från utgivare som stod inför sjunkande trafik till deras sidor. Istället, ifrågasättande av friheten att länka resulterade i att läsares valfrihet begränsades och nya aktörer avskräcks från att konkurera med Google News och arbeta fram innovativa sätt att hålla människor informerade.
Det stoppade dock inte Kommissionär Oettinger från att överväga att introducera denna misslyckade idé på EU-nivå – och ignorera alla motargument. Förra året fällde jag flera försök att lägga till denna plan till min upphovsrättsrapport. Jag satte samman en koalition av 83 MEP:s för att uppmana Kommissionen att släppa planerna. Till och med några utgivare varnade att de skulle påverkas negativt, inte positivt. På mitt initiativ varnade Europaparlamentet “mot skapandet av … barriärer till inträde på marknaden för onlinetjänster genom introduktionen av nya skyldigheter att korssubventionera särskilda äldre affärsmodeller”. Men utgivare har inte gett upp.
Samtidigt pågår det en juridisk tvist mellan utgivare och författare: När du köper en kopieringsmaskin inkluderar priset en avgift till en upphovsrättsorganisation med syftet att återbetala rättighetsinnehavare för en teoretisk förlust som ditt kopierande antagligen orsakar. I en aktuell dom ifrågasatte domstolen huruvida utgivareockså har rätt till en andel av de pengarna, såsom det fungerar just nu, eller om allt ska gå till författarna. Av uppenbara skäl gläds utgivare inte av detta.
Den extra upphovsrätten de kräver – nu framförd som “närstående rättighet för utgivare” – skulle fungera som ett kraftigt vapen i båda striderna: Att både få större kontroll över hur material delas på nätet och att få en del av de insamlade licenspengarna.
Det är bara ett försök att försköna ”länkskatt” och ett försök att använda nya lagar för att hålla liv i gamla affärsmodeller och mota undan innovation. Det går rakt emot det överväldigande starka meddelandet från den förra konsultationen om upphovsrätt: Vi måste göra upphovsrätt enklare och lättare att förstå för lekmän, inte ännu mer invecklat och långtgående.
Hur detta påverkar dig:
- Hur du hittar, läser, och delar artiklar idag kan ifrågasättas: Aggregatorer som Google News eller Rivva, appar som kombinerar flera källor som Flipboard eller Apple News, optimerade “reader views” i webläsare, “read later”-tjänster och ad blockers, delning av länkar på sociala nätverk – alla dessa kan komma att alltmer kräva en tidigare överenskommelse mellan utgivare eller licensavtal. Ditt agerande på dessa tjänster kan ses som rättsligt tveksamt och/eller så kan dessa tjänster bli otillgängliga eller dyrare för dig att använda.
- Det blir mindre innovation i nyhetsteknik om licenskostnader och rättsliga risker avskräcker nya aktörer och nya metoder att hålla människor informerade.
- Det kan bli minskad mångfald om mindre utgivare inte kan förlita sig på aggregatorer för att nå nya läsare och konkurera med de stora aktörerna på lika villkor.
- Konsumentelektronik kan bli dyrare om utgivare insisterar på att få en del av upphovsrättsavgifterna men samtidigt håller vad de lovar angående att deras närstående rättighet inte skulle påverka författares ersättning.
- Bibliotek kan begränsas när det gäller deras förmåga att erbjuda anpassade läslistor till deras kunder som inkluderar utdrag från artiklar.
- Allmän tillgång till vetenskaplig forskning kan riskeras om dessa rättigheter också gäller vetenskapliga utgivare och påverkar existerande open access-avtal, såsom rättigheten författare har i vissa länder att själva fritt publicera sina artiklar på sina egna hemsidor.
Nyckelfrågor:
- De förta 4 frågorna riktar sig till utgivare, så du kan svara “not relevant”.
- Frågor 5–14 har två delar:
- Inverkan på berörda parter: Uppskatta inverkan på författare, andra rättighetsinnehavare, forskare och lärosäten, tjänsteleverantörer, och konsumenter.
- Pressutgivare eller alla utgivare? De första tre konsekvenserna som listas ovan gäller specifikt pressen, och de efterföljande tre gäller om denna rättighet gäller alla utgivare. I vilket fall så förväntar jag mig att inverkan kommer vara negativ.
- Fråga 15 – Hur påverkar accessorisk upphovsrätt dig? Om du bor i Tyskland eller Spanien så kan du här säga till Kommissionen vad du tycker om deras ”snippet tax”-lagar.
Dela gärna
Vi har fått Kommissionen att lyssna på de här två viktiga delarna av upphovsrättsreform. Nu måste vi göra oss hörda – det kommer direkt att påverka förslaget som vi väntar i september. Vi kommer alla att påverkas av dessa lagar. Snälla, ta några minuter att fylla i konsultationen, och sprid sen ordet!
EU vill veta vad du tycker: Bör allmän plats vara fri från royalties? Bör utgivare få mer kontroll över internet? Tweet this!
To the extent possible under law, the creator has waived all copyright and related or neighboring rights to this work.