Felix Reda

#consultation

1./2. Upphovsrättskonsulation

Ett deltagande som är bland de högsta någonsin visar att en upphovsrättsreform är viktigt för de som röstar. De kräver överväldigande att problemet löses på EU-nivå och att man når en gränsöverskridande och rättssäker överenskommelse.

Åsikter kring behovet av reform är splittrat, användare och institutioner är mestadels för, utgivare mot och artister fastnar i mitten.

#authors

3. Stärk författarens rättigheter

En av de största utmaningarna för författare i det förändrade online-samhället är att förhandla fram rättvisa kontrakt med rättighetsinnehavare och mellanhänder. Här kan EU göra mer för att skydda författarnas rättigheter.

Ett bestämt ställningstagande för de kreativas sida som […] bara kan stödjas från de kreativas sida.
—Tyska artist koalitionen Initiative Urheberrecht angående rapporten

De flesta artister som ämnar att försörja sig på sin artistiska talang måste förhandla upphovsrättslicensiering med företag för att sprida sin kultur kommersiellt. De avtalsutbytena påverkas ofta av en obalans vad gäller makt mellan artist och skivbolag. Företagen kan nyttja en starkare förhandlingsposition för att behålla största delen av vinsten, vilket minskar fördelarna för artister. Upphovsrättspolicy kan skydda artister från att hamna i en sådan utsatt situation. […]

Stater borde skydda artisterna mot exploatering vad gäller upphovslicenser och royaltys […] genom lagbaserade skydd som inte kan avfärdas med kontrakt.

—FN rapport Copyright Policy och rätten till vetenskap och kultur

En viss oro har yttrats kring tvångsmässiga kontrakt som författare och artister har uppget vara det största hindret mot skälig ersättning. Under sådana kontrakt, som används frekvent, skriver kreatörer skrivit bort alla rättigheter till sina verk för att kunna få ersättning för skapandet av ett verk. De förlorar därmed kontrollen över sina verk och de kan användas i syften som motgår skaparens vision. […]

Artisterna är motvilliga till att ge sig in i långa och kostsamma rättsliga tvister mot storföretagen, och det kan i slutändan leda till minskad kreativitet.

—FN rapport Rätten till frihet för artistiskt uttryckande och kreativitet

#singletitle

4. En enskild europeisk upphovstitel

Den minst trassliga lösningen på EU:s fragmenterade upphovsrätt är en introduktion av en enskild Europeisk titel likt det Europeiska patentsystemet och det Europeiska varumärkessystemet (men som ersättning för nationella titlar). Detta långsiktiga mål skulle gynna både rättighetsinnehavare samt användarna: När den förstnämnda har mer enigt skydd har den sistnämnda, användaren, mer rättslig visshet i det gränsöverskridande användandet.

Den stora majoriteten av slutanvändare/konsumenter anser att EU borde utöva [denna] idé [som] skulle öka den rättsliga vissheten och transparensen för rättighetsinnehavare och konsumenter samt reducera affärs- och licens-kostnader relaterade till försäljning av rättigheter. […] Den stora majoriteten av institutionella användare är också generellt för och även ett stort antal författare/underhållare
—EU Rapport Från Konsultation Kring Upphovsrätt

Se också: copyrightcode.eu

#publicworks

5. Offentliga verk tillhör alla

Rapporten rekommenderar: Arbete utfört av anställda hos regeringar, offentlig administration och domstolar som en del av deras officiella arbetsuppgift bör vara offentlig handling.

Detta skulle också förhindra att upphovsrätten används för att förhindra offentlig tillgång.

Exempel: 2014 försökte det Tyska Inrikesministeriet argumentera att en invånare inte skulle få lov att publicera deras svar på dennes efterfrågan av offentliga handlingar med tanke på upphovsrättsliga anledningar.

#publicdomain

6. Säkerställ den offentliga domänen

Den offentliga domänen utgörs av verk vars upphovsrätt har gått ut eller att det aldrig funnits någon applicerbar upphovsrätt, men ändå är onlineversioner av konst i den offentliga domänen smyckad av upphovssymboler, allt för att det anses att digitaliseringen ger förnyat upphovsrättsskydd till offentliga verk.

Nio medlemsstater rapporterade om hinder mot att se till att offentliga verk får fortsätta vara offentliga efter digitaliseringen […] den juridiska ståndpunkten för vissa digital återskapningar av offentliga verk inte är otydlig och det kräver djupare genomgång.
—Europeiska Kommisionen rapport Kulturellt arv: digitalisering, online tillgänglighet och digital bevaring 2011-2013

Rapporten rekommenderar: Klargör att digitalisering inte innebär nytt skydd för upphovsrätt om verket en gång varit offentligt.

Dessutom är det ofta onödigt svårt för artister att frivilligt publicera sitt verk i den offentliga domänen eller under en liberal licens på grund av restriktiva publiceringskontrakt eller upphovsrättsorganisationers brist på flexibilitet.

Rapporten rekommenderar: Erkänn artisters självständigheten kring hur de vill släppa sina verk. Detta inkluderar om de vill släppa verket som allmän egendom.

Se också: publicdomainmanifesto.org

#terms

7. Harmonisera upphovsrättens villkor

För att avgöra om ett verk skyddas av upphovsrätt måste en göra efterforskningar kring obskyra fakta så som om författaren dog kämpandes för Frankrike i kriget (i så fall håller skyddet om upphovsrätt en längre tid).

Drastiska skilda villkor om skydd kan fästas vid samma informationsprodukt beroende på område… Resultatet är ett lagramverk som gör gränsöverskridande rättighetsberäkning svårt, vilket hämmar slutanvändare, konsumenter samt kulturarvsorganisationer
—Myten Europeisk Vilkorsharmonisering: 27 allmäningar för de 27 medlemsstaterna

Den stora majoriteten av verk är kommersiellt exploaterbara under en kortare tid än upphovsskyddet håller. Som ett resultat är många verk inte tillgängliga vilket skapar ett “1900-tals hål” i både marknad och arkiv. För de flesta verk säkrar inte långt uphovsrättsskydd ökad ersättning för författaren men de sänker däremot tillgängligheten.

Gamla men upphovsrättskyddade verk är mindre tillgängliga både kommersiellt och i arkiv.
Data: Hur Upphovsrätt håller verk försvunna & Europeana

Positiva macroekonomiska effekter kan bara uppvisas för korta skyddstider på under 30 år.
—Gutachten 2015 av Tyska Expert Kommisionen för Forskning och Innovation.

Den stora majoriteten av slutanvändare, konsumenter, anser att den nuvarande upphovsrätten är olämplig… Institutionella användare tycker i stort att den nuvarande skyddstiden […] borde förkortas. … Vissa radio/tvföretag tänker att skyddstiden är för lång…Den stora majoriteten av mellanhänder och tjänsteleverantörer anser att skyddstiden är för lång.
—EU Rapport Från Konsultation Kring Upphovsrätt

Rapporten rekommenderar: Harmonisera skyddstiden till den internationella standarden, livstid+50 år.

#balance

8. Balansera intressen

InfoSoc-direktivet siktade mot att uppnå en balans mellan alla inblandade parter, inklusive författarna och underhållarna, andra rättighetsinnehavare, användare av upphovsskyddade verk och allmänheten. Undantag och begränsningar är viktiga element för att uppnå denna balans. Deras utvärdering är i ljuset av den teknologiska och sociala utvecklingen det huvudsakliga fokuset i följande paragrafer i rapporten

#equal

9. Lika rättigheter online som offline

Då den analoga användningsmiljön gradvis ersätts av en digital är det nödvändigt att se till att syftet bakom undantagen och begränsningarna fortsatt uppfylls när hur saker används ändras. Annars försvinner gradvis de rättigheter som givits till allmänheten

Exempel: Om utbildningsundantaget tillåter en lärare att tillgodose varje elev med en fysisk kopia av en specifik text som läsmaterial borde de också kunna ge elever tillgång till samma text i digitalt format via skolans intranät.

#crossborder

10. Inverkan på gränsöverskridande utbyte

Ett felmeddelande bekant för alla Europeer, men inte förståeligt för någon.

Vartefter gränsöverskridande användande växer, blir effekten av skillnader i upphovsrättsliga undantag och begränsningar mer och mer negativa för slutförandet av den digitala inre marknaden.

Exempel:

Dokumentärskapare behöver frihet att använda specifika bilder, videoklipp eller musik som är nödvändiga för att kunna berätta en specifik historia. Beroende på ett lands undantags och begränsnings regim kan de konstnärliga arbetssätten definieras som tillåtna eller befinna sig i en juridisk gråzon som gör det svårt för kreatörer att kommersialisera sprida sina verk.
—FN Rapport Upphovsrätt policy och rätten till vetenskap och kultur

Detta påverkar särskilt projekt som är till för att främja kommunikation mellan länder, så som det tysk-franska TV-bolaget arte.

#mandatory

11. Gör undantag obligatoriska

De undantag och begräsningar som anges i ”InfoSoc”-direktivet har testats i enskilda medlemsländer och har visat sig inte vara till skada för författarnas materiella intressen. Men ändå är implementeringen av dem för närvarande valfri. Först när samma undantag gäller i varje land kan de vara till nytta för allmänheten i gränsöverskridande sammanhang.

Slutanvändare/konsumenter anser att den frivilliga karaktären av undantagslistan skapar rättslig osäkerhet och en ojämn spelplan för marknadsaktörerna… Institutionella användare stöttar generellt upphovsrättsharmonisering vilket innebär att göra undantag obligatoriska. … Många som svarar från [förmedlare/distributörer/tjänsteleverantörer] gruppen argumenterar för mer harmonisering och laglig visshet i undantagsområdet… Företrädare för den akademiska världen, det civila samhället eller tankesmedjor anser generellt att den frivilliga karaktären hos undantagen är problematiskt och att undantag borde harmoniseras ytterligare.
—EU Rapport Från Konsultation Kring Upphovsrätt

Rapporten rekommenderar: Gör upphovsrättsundantagen obligatoriska för alla medlemsstater.

#transformative

12. Välkomna transformativt användande

Telefonen i din ficka är en dator som är mer kapabel till multimediaproduktion, utrustad med bättre kamera, än de flesta professionella artister hade tillgång till när InfoSoc-direktivet skrevs. Tillsammans med Internet som ett gratis globalt publiceringsverktyg har detta fenomen fört fram en bred kreativ revolution, en revolution som leder till en mängd nya metoder där nya verk skapas genom att omvandla befintliga.

Exempel: Sådana metoder, ofta utövade utan några kommersiella mål, inkluderar: audiovisuella remixer (så som låtar som skapats från dussintals videoklipp), lip dubs (kreativa rekonstruktioner av en låt), supercuts (sammanställningar av liknande filmscener), mods (modifieringar och ombyggnader av dataspel, exempelvis att en ändrar karaktärer eller lägger till nya miljöer), remakes/hyllningar till ej längre sålda klassiker, Machinima (filmer som spelats in med spelmiljöer som ”studio”), Let’s Plays (direktsända videoklipp av dataspelsessioner), och många fler.

Trots att det inte stör det kommersiella utnyttjandet av verken omges dessa verk av en juridisk gråzon:

Svargivare visade på förvirring, ångest och rädsla när de fick frågor om sitt upphovsrättsliga beteende
—Användar-genererade Video Skapare angående Upphovsrätt [Aufderheide 2007]

Lagstiftningen kring upphovsrätt bör inte stå i vägen för denna motstyckeslösa nya våg av kreativa uttryck och borde istället erkänna nya kreatörer som giltiga kulturaktörer och intressenter.

Se också: right2remix.org

#opennorm

13. Lägg till en framtids-säker öppen norm

Stater har en skyldighet att tillhandahålla ett robust och flexibelt system kring undantag och begränsningar i upphovsrätten som stämemr med deras skyldigheter mot de mänskliga rättigheterna. Tre-stegstestet […] borde tolkas som en uppmuntran till etablissemanget att skapa sådana undantag och begränsningar.
—FN Rapport Upphovsrätt policy och rätten till vetenskap och kultur

Reformeringen av EU:s upphovsrättsregler tar lång tid att genomföra. Fjorton år har gått mellan det att InfoSoc-direktivet introducerades och denna utvärdering. Direktivet hänvisar till numera utdöd teknik så som CD-rom. Det går att anta att den tekniska utvecklingen kommer fortsätta snabbare än rättssystemet hinner med.

En öppen norm skulle ge domstolar möjligheten att tillåta framtida användningar som följer dessa tre steg:

1. Ett specifikt användande av verket…
2. …som inte krockar med det vanliga nyttjandet…
3. …och inte oskäligen inkräktar på legitima intressen av författaren

Den öppna normen skiljer sig avsevärt från USA:s ”rättvist användande”, därför att den gäller utöver en särskild förteckning över undantag och begränsningar och ersätter dem inte helt. Det är en skyddsmekanism att ge undantag och begränsningar nödvändig flexibilitet över tid och således göra dem framtidssäkrade.

Den breda majoriteten av institutionella användare stödjer ökad flexibilitet kring undantagen i EU:s upphovsrättslagar, och ser oftast att lösningen är en öppen norm, utöver listan av specifika begränsningar. … Många konsumenter föreslår att man ska lägga till en öppen norm till den nuavarande listan av undantag för att tillåta användande som inte kan förutses vid tidpunkten vid tillämpningen av lagstiftningen. … vissa [medlemsstater] anser att några av de nuvarande undantagen inte är teknikneutrala, därav borde en utökning av ”liknande användande” eller att en annan typ av öppen norm övervägas. … En liten del av författare och det kollektiva etablissemanget argumenterar att om man gör listan med undantag öppen skulle EU:s lagstiftning hänga med den tekniska utvecklingen… Andra [akademiker] argumenterar att lägga till en sådan öppen norm är det bästa sättet att säkra upp lagstiftningen så den är framtidssäker
—EU Rapport Från Konsultation Kring Upphovsrätt

#audiovisual

14. Tillåt audiovisuella citat

”Reaktions GIFar” är popkultur referenser (i mycket korta loopar) som används för att lägga eftertryck på punkter i online diskussioner

De flesta länder har undantag i upphovsrätten vad gäller citering men tolkningen av vad som ska ses som citering är olika bland medlemsländerna. Detta orsakar problem då användningen av text, ljud och andra visuella materiel blandas samman på grund av sammankoppling av olika media.

Exempel: Ett videoklip från en FN-kampanjernas togs nyligen ner för det innehöll ett kort ljudklipp av kampanjens talesperson Zlatan Ibrahimovic som var skyddat av upphovsrätten (ett ljud-visuellt citat).

Rapporten rekommenderar: Klargör att undantagen, som det för citering, gäller all form av kulturella uttryck och är teknikneutrala.

#links

15. Tillåt länkning

Möjligheten att länka från en resurs till en annan är den grundläggande byggstenen som möjliggör Internet. Per definition, innehåll du kan länka till är allmänt tillgängligt. Någon som länkar till en webbsida har inte kontroll över innehållet i den andra änden. En kan därför inte kräva rättighetsinnehavares godkännande eller antyda att den som delar länken ska stå ansvarig. En sådan “prislapp” på länkande skulle oskäligen motarbeta grundläggande användning av internet.

Den breda majoriteten av slutanvändare/konsumenter […] den bred majoriteten institutionella användare […] de flesta internet leverantörer […] anser att hyperlänkar till ett verk eller andra skyddade objekt inte borde omfattas av regler kring krav på tillstånd från rättighetsinnehavaren.
—EU Rapport Från Konsultation Kring Upphovsrätt

Rapporten rekommenderar: Klargör att referering till verk genom en hyperlänk inte omfattas av exklusiva rättigheter.

#panorama

16. Upphovsrättsfritt allmänt utrymme

Panorama Friheten innebär att vem som helst som kan ta bilder av offentliga byggnader och får distribuera dem utan tillstånd från arkitekten – men är i många medlemsstater bara implementerad delvis, om alls.

Exempel: Det är lagligt att ta en bild av Eiffeltornet under dagen (på grund av att upphovsrätten har gått ut) men det gäller inte på kvällen för att Eiffeltornet har en ljusshow som är skyddad av en enskild upphovsrätt

På grund upphovsrättens territorialitet kan en bild som tas med Panorama Friheten i ett land vara olaglig att distribuera i ett annat land. För folk som delar sin semesterbilder efter en resa till en annan medlemsstat är detta obegripligt.

Rapporten rekommenderar: Förbättra den rättsliga vissheten av vardagliga aktiviteter genom att lägga till ett undantag för full Panorama Frihet i hela Europa.

#parody

17. Tillåt karikatyrer och parodier

Undantaget för karikatyrer, parodier och pasticher är nödvändigt för yttrandefriheten och borde vara obligatoriskt.

Jag använde filmaffisch parodier för att intressera allmänheten i EU Kommisionär utfrågningarna

Genom att tillåta ”pastich” (imitationer av ett existerande verk eller dess stil) tillåter ett flertal remixingaktiviteter som framkommit i samband teknisk utveckling. Det tillåter en bättre balans mellan författares rättigheter att kommersiellt exponera sina verk och deras artistiska frihet att bygga vidare på andras verk.

I en nyligen avkunnad dom delgav Europadomstolen viktiga klargöranden för definitionen av parodi. Men domstolen kallade problematiskt nog även för att väga den som genomför parodins rättigheter mot verkets rättighetsägares (inte författaren, som var avliden) rätt att inte bli sammankopplad med diskriminerande meddelanden. Den argumenterade därmed att en moralisk rättighet kan föras över från författaren till en annan person- även en juridisk person, när det borde vara en aspekt av författarens moraliska rättighet, snarare än del av upphovsrätten, vilken kan bytas bort. Annars är risken att sådana rättigheter används till att trycka ned parodin med ekonomiska eller andra motiv för stor.

Rapporten rekommenderar: Parodier, karikatyrer och pastich undantag borde gälla oavsett det derivativa verkets syfte. Det borde inte vara begränsat av rättighetsinnehavarens upphovsrätt, utan bara av författarens moraliska rättigheter.

#tdm

18. Tillåt text och data mining

”Text & data mining”(TDM) eller ”content mining” refererar till en mängd analytisk procedurer för att härleda ytterligare information och kunskap från ett stort antal publiceringar.

Exempel: En forskare kan använda en dator för att automatiskt analysera ett stort antal forskningsrapporter för att upptäcka en tidigare okänd koppling mellan två sjukdomar.

Vissa rättighetsinnehavare insisterar att detta kräver två separata licenser, en för att läsa verket och en annan för TDM.

Ett specifikt och obligatoriskt undantag för att ta bort TDM av forskningsskäl från Europeiska lagar gällande upphovsrätt och databaser borde övervägas.
—Rapport från Europeiska Kommissionens expertgrupp på TDM

Rapporten rekommenderar: Klargör att laglig tillgång till uppgifter inkluderar rätten att använda automatiserade analys tekniker.

#education

19. Stärk forskningen och utbildning

Detaljerna kring vad som är tillåtet under nationella undantag för forskning och utbildning skiljer sig signifikativt mellan EU:s medlemsstater:

Ofta täcks undantagen inte användandet av digitala format, vilket introducerar onödiga bördor för lärare, professorer och studenter.

Exempel: Förbud att göra texter tillgängliga för studenter i digitalt format (t.ex genom skolans intranät) gör att lärare spenderar onödigt lång tid på att göra fysiska kopior som undantagen tillåter.

Dessa restriktioner gör det också svårt för Europeiska universtitet att erbjuda gratis online-kurser (MOOCS), en utbildningsmöjlighet som har fått stor popularitet hos universitet utanför Europa.

Det finns vanligtvis ingen bestämmelse för icke-formella utbildningar så som själv-organiserade studiesessioner av exempelvis ungdomsförbund.

Rapporten rekommenderar: Forsknings och utbildningsundantag behöver en gemensam definition för att möjliggöra samarbete över gränserna och borde omfatta icke-formella utbildningar.

#elending

20. Tillåt E-utlåning

Bibliotek gör arvodesutbetalningar till upphovsrättsorganisationer för att få låna ut böcker de har köpt in. Uthyrning och utlåning-direktivet som sköter detta innefattar inte e-böcker, och gör därför att bibliotek blir beroende av e-utlåningstjänster tillhandahållna av förläggaren, som (om tillgängliga) ofta är begränsade och kan kräva prenumeration på deras fullständiga katalog, istället för att tillåta köp av ett specifikt verk.

Den nuvarande lagstiftningen hindrar bibliotek från att fullfölja [deras] grundläggande uppgifter för samhället i den digitala eran.
—EBLIDA: Europeiska bibliotek och utmaningarna med e-publishing

Rapporten rekommenderar: Ett undantag för att utlåning av böcker i digitalt format.

#licenses

21. Inga nationella avgifter på lagligt användande

Exempel: Spaniens nya upphovrättslagar kräver betalning av en lagstadgade licens/avgift för aggregation av artiklar och andra upphovskyddade verk som är fritt tillgängliga online (inklusive de som publiceras som fri licens). Denna nya oundkommliga ersättningsrätt har gjort att driften av nyhetsaggregationstjänster så som Google News kommersiellt ogenomförbart och har förödande effekter på rätten till fritt uttryckande och fri information, eftersom det påverkar alla sorters aktiviteter som förlitar sig på frivillig fri spridning av information genom öppna licenser.

Rapporten rekommenderar: Huruvida ett ersättningskrav är eller inte är fäst vid ett undantag eller en begränsning bör bestämmas på Europeisk nivå.

Detta förhindrar inte möjligheten för ersättningskrav hos undantag och begränsningar på EU-nivå precis som fallet med privatkopieringsundantaget.

#privatecopying

22. Transparens kring privatkopieringsavgifter

De olika nationella sätten att införa och administrera avgifter för privatkopiering och reprografi har varit en källa till konflikter med den Interna Marknadens principer om fri rörlighet av varor och tjänster under en längre period
—Rekommendationer resulterande från [Europeiska Komissionens] mediering angående privatkopiering och repografi avgifter [Vitorino 2013]

Medlemsstaterna har infört mycket olika privatkopieringsavgifter på olika konsument media och enheter så som DVD-skivor eller skrivare. Dessa olikheter gör det svårt att handla med dessa varor på den inre marknaden, ibland måste tillverkare betala avgifter två gånger för en och samma produkt. En reform bör åtminstone leda till en mer harmoniserad definition av ersättningskraven och insyn över vad som händer med pengarna som samlas in genom avgifterna.

Rapporten rekommenderar: En gemensam rättslig tolkning kring skadan som åsamkas rättighetshavarna av privatkopiering och utökad insyn i fördelningen av avgifter.

#drm

23./24. Teknologiskt skydd

Många digitala verk säljs med teknologiska skydd som i praktiken stoppar folk från att använda sig av upphovsrättsundantag som finns inskrivna i lagen.

Exempel: Folk hindras regelbundet tekniskt från att göra backup-kopior av sina köpta DVD-skivor vilket privatkopieringsregler tillåter, trots att de betalat en avgift på den tomma DVD-skivan för att få göra detta.

Vissa teknologiska skydd installerar övervakningsmjukvara på användarens dator utan hens vetskap. Detta kan vara en säkerhetsrisk eftersom den mjukvaran kan användas för att spionera på användarens aktiviteter på datorn. För att säkerställa att teknologiskt skydd inte utgör en risk bör användare (och experter) ha möjlighet att undersöka källkoden och kontrollera att mjukvaran gör precis det den sägs göra och inte utgör ett säkerhetshål i datorn.

Publiceringen av källkoden skulle också stödja interoperabiliteten av olika enheter och dataformat, vilket är viktigt för att undvika utvecklingen av monopol där användare måste fortsätta köpa produkter från samma företag så de inte förlorar tillgång till sitt bibliotek med verk de redan har köpt.

Rapporten rekommenderar: Teknologiskt skydd får inte förhindra lagligt användande. Alla skyddsmekanismer bör vara öppen källkod.